1 September

Igår var det ”barnen dag” i Nybro och därmed packade vi in familjen i bilen och åkte dit. Det blev ett par trevliga timmar med både karusell, fika, musik och bus i hoppborgen. Båda barnen somnade gott på kvällen och därmed blev det film och mys för två trötta föräldrar.

 

Hela sommaren har passerat utan att jag ens tänkt en tanke på bloggen – det har varit en toppen sommar med andra ord! Vi byggde en lekstuga som blev både större och tog mer tid än tänkt. Men fin, det blev den. Vi hann med två turer till Öland, båda gångerna besökte vi lådbildlandet till Elias stora lycka. Utöver det var vi i Borgholms slott, uppe i fyren ”långe Erik”, badade i köpingsvik och saxnäs och bara njöt av det fina vädret. Vi var dessutom i Sya hos mina svärföräldrar två gången och även där blev det bad och utflykter. Björns åtta veckor passade fort men båda tycker också att det är skönt nu när han börjat jobba och man kan komma in i rutiner igen.

 

Ser faktiskt framemot hösten =)

 

 

 

 
 

 

Call me

                          
 
Wrap me in a bolt of lightning
Send me on my way still smiling
Maybe that's the way I should go,
Straight into the mouth of the unknown
I left the spare key on the table
Never really thought I'd be able to say
I merely visit on the weekends
I lost my whole life and a dear friend

I've said it so many times
I would change my ways
No, nevermind
God knows I've tried

Call me a sinner, call me a saint
Tell me it's over I'll still love you the same
Call me your favorite, call me the worst
Tell me it's over I don't want you to hurt
It's all that I can say. So, I'll be on my way

I finally put it all together,
But nothing really lasts forever
I had to make a choice that was not mine,
I had to say goodbye for the last time
I kept my whole life in suitcase,
Never really stayed in one place
Maybe that's the way it should be,
You know I live my life like a gypsy

I've said it so many times
I would change my ways
No, nevermind
God knows I've tried

Call me a sinner, call me a saint
Tell me it's over I'll still love you the same
Call me your favorite, call me the worst
Tell me it's over I don't want you to hurt
It's all that I can say. So, I'll be on my way

I'll always keep you inside, you healed my
Heart and my life
...and you know I try.
 
 
----------------------------------------------------------------------------------------------------
 
 
Översättning:
 

Svep in mig i en blixt,

Skicka iväg mig ännu leendes

Kanske är det så jag ska gå,

rakt i munnen på det okända

Jag lämnade extranyckeln på bordet

Trodde verkligen aldrig att jag skulle kunna säga

Jag besökte bara på helgerna

Jag förlorade hela mitt liv och en kär vän

 

Jag har sagt det så många gånger

Jag skulle ändrat mitt sätt

Nej, strunt samma

Gud vet att jag har försökt

 

Kalla mig syndare, kalla mig helgon

Säg att det är över, jag älskar dig fortfarande lika mycket

Kalla mig din favorit, kalla mig den värsta

Säg att det är över, jag vill inte såra dig

Det är allt jag kan säga. Så, jag ska ge mig av.

 

Jag förstod till slut

Men ingenting varar egentligen för evigt

Jag var tvungen att göra ett val som inte var mitt

Jag var tvungen att säga adjö för sista gången

Jag höll hela mitt liv i en resväska

Stannade egentligen aldrig på ett ställe

Kanske är det så det ska vara,

Du vet att jag lever mitt liv som en zigenare

 

Jag har sagt det så många gånger

Jag skulle ändrat mitt sätt,

Nej, strunt samma.

Gud vet att jag har försökt.

 

Kalla mig syndare, kalla mig helgon

Säg att det är över, jag älskar dig fortfarande lika mycket

Kalla mig din favorit, kalla mig den värsta

Säg att det är över, jag vill inte såra dig

Det är allt jag kan säga. Så, jag ska ge mig av.

 

Jag kommer alltid ha dig inom mig,

Du helar mitt hjärta och mitt liv

…och du vet att jag försökte.

-----------------------------------------------------------

 

 

En av mina absolut favoritlåtar - lyssna och njut =)

 

28 April

Elice fyller 3 år imorgon med redan idag firade vi henne på Leos lekland. Det var första gången jag, Björn och barnen var där men det är definitivt inte sista. GUD va roligt vi hade! Elias satt inte still en enda gång under de timmarna vi var där, inte Elice eller någon annan av barnen heller för den delen :D Leona skrattade och hade kul hon också, hon både lekte i bollhavet och åka rutschkana. Elias tjatade hela vägen hem att han ville tillbaka, Elice är garanterat inte ensam om att somna med ett leende ikväll =)

 

 
 
 
 
 
 
 
 
 

23 April

 
 
Leona har haft två nätter då hon haft svårt att somna. Hon vaknar hela tiden, gråter och slappnar av först då man plockar upp henne. Ikväll däremot har det gått bra, håller tummarna för att det fortsätter så.
 
En snygg blåklocka lyckades hon få idag oxå. Hon välte stolen som träffade henne rakt i ansiktet. Mammas klumpiga lilla tjej <3
 
Elias leker inne på sitt rum men jag ska göra i ordning honom nu. Björn kommer snart hem från bandyn, det vore skönt att få lite lugn tillsammans innan det är dags att sova...
 
 
 
 

6 April

Solen skiner och våren är nu äntligen här. Planerna på att njuta av solskenet fick dock läggas på is då Leona startade morgonen med att spy. Nu sover hon helt utslagen efter att ha spytt till och från i några timmar. Förhoppningsvis är det ”bara” något skärp hon fått i sig och inte maginfluensa. Det återstår att se…

Elias har inte velat gå ut på trädgården sedan första snön föll men nu lekar han för fullt. Björn donar i garaget och hjälpsam som han är vår son vill han såklart vara med. Själv sitter jag inne framför teven med Leona under uppsikt…

GUD vad jag längtar efter sommaren nu! Finns så mycket jag vill göra – låna en stuga, leka med barnen vid havet, spela minigolf med maken (OCH vinna såklart), grilla med familj och vänner…  men framförallt vill jag bara njuta av värmen min underbara familjen och slippa alla dessa j*vla ytterkläder :P

 

Livet är allt bra underbart <3

 

Uppdatering

Julen firade vi hos mamma ihop med syrran och hennes familj, Tapio, mamma och Kimmo. Blev som vanligt både tomte, Kalle anka, god mat och paket. Julen är magisk på alla sätt och vis, åh, älskar jul och snö, kylan däremot klarar jag mig utan....

Nyår firade vi hemma. Mamma, Tapio, mormor, morfar och även Kimmo var här en sväng. Jag lagade Risotto till middag och Citromdrömmar till efterrätt. Efter det spelade vi "rita och gissa"... det var verkligen en upplevelse i sig när mamma och mormor var på lag! Hur eller hur så blev det lugnt och stilla, när man har barn ser jag inte Nyår som något speciellt. Elias är rädd för smällare och jag likaså, det finns på tok för många fulla idioter som smäller för att jag ska kunna njuta av det. Fem minuter blev det i år, sen var Elias som en säck potatis och vågade inte varken titta upp eller säga något.

Jag hade som nyårslöfte att ta tag i mitt hem och har därmed rensat bland barnens kläder, min garderob och alla vindsutrymmen på övervåningen. Hämtade oxå hem gamla skolsaker från mammas vind, det var en både mysig och smärtsam tillbakablick som var behövlig. Kastade mycket men behöll desto mer.

Idag går tankarna till min älskade syster som fick avliva Nelly igår. Det är aldrig lätt att ta farväl, speciellt inte när det gäller en familjemedlem. Fem år hann Antilopen bli... åh, galna hund - Du är saknad <3

Nu ska jag göra i ordning snuttan och hämta Elias på dagis, sen blir det till att laga middag så maken får mat i magen när han kommer från jobbet <3








To a friend

Thinking back as I getting older each year,
things that was blurry, is now getting clear.
Friends that came, was soon to be gone,
Tears that fell, when I needed to be strong
 
And as night falls, I smile and see,
see that one friendship was meant to be.
I close my eyes and want you to know,
that I remember those days whenever I feel low.
 
I watch photos of people I knew back then,
faces which I will never see again.
I put the pictures away as I get lost in the past,
but in my mind, the true memories last.
 
And as the moon rise, I send my prayers,
for you to also remember these days.
The years past but what I feel stays the same,
I thank you for being a part of who I became.
I send my love, thoughts and wishes too,
a part of me is somehow always with you.
 
And as morning grows, I think of you,
I remembering the things we used do.
I remember the conversations and thought so kind,
us talking for hours drunk of life and wine.
You´re not here, but my spirit is always with you,
because you are the one that remained true.
You made me laugh and wiped my tears as I cried,
All these years but still I find you by my side.
 
Thanks for being there, thanks for you being you,
There is no bigger gift and that is true.
For me having you was worth it all,
You remain loyal when others fall.
I love you more then words can say,
love you till the day god takes my breath away…
 
// 8 November 2012
 
 
"The most beautiful discovery true friends make is that they can grow separately without growing apart."
 

28 November

Det var en sak som slog mig häromdagen när jag gjorde i ordning årets utskick av julkort. Vi skickar till de som står oss närmast, som man vill visa att man tänker lite extra på. Som alltid läste jag upp namnen för Björn utifall att vi glömt någon. Plötsligt ifrågasatte han ett av namnen. Först blev jag förvånad. Varför skulle jag inte skicka till personen i fråga? Vi har liksom känt varandra i alla år. Men nu såhär dagen efter tänker jag precis samma sak – varför? Vi kanske gått igenom mycket tillsammans, men det var då det. Vi har inte sets på länge och den lilla kontakt vi har bevisar verkligen hur lite vi känner varandra numera. Varje gång jag försöker boka in ett möte har det runnit ut i sanden, så varför fortsätta försöka rädda det som uppenbarligen är för sent att laga? Vi måste ju båda vilja.

Kan inte låta bli att tänka på det mamma sa en gång för många år sedan. När jag flyttade till min första lägenhet tappade jag en keramikprydnadssak i golvet. Jag limmade och satte den i bokhyllan. Ett tag senare fick mamma syn på den och ifrågasatte direkt varför jag sparat på den. Jag svarade att den var fin, att jag gillade den och att det knappt syntes. Mamma tittade på mig och svarade kort ”Men gumman, hur fin den än må vara så är den fortfarande sönder”…

 

Så vem försöker jag lura? Med mammas ord i åtanke sätter jag punkt och lovar migsjälv att inte hålla fast vid människor som uppenbarligen släpp taget för länge sedan… Det är så mycket enklare att bry sig om dem som bryr sig tillbaka <3

 
      
 

26 November

Kan man annat än somna med ett leende på läpparna efter att ha sett detta??  
 
 
 
 
Mammas älskade små troll <3
 
 

10 november

Lite bilder från brorsans födelsedag:
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

8 November

Här kommer lite bilder från den årliga halloweenfesten...
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Hela gänger (utom Helena som tog kortet och Björn som var....
 
...på denna söta killes svensexa då kortet togs! :P
 

1 November

Nu har jag varit riktigt förkyld i över en vecka. Rösten funkar inte, halsen gör ont och till råga på allt har jag en äcklig hosta som kommer och går. Elias har börjat hosta han också men bara på nätterna. Inatt kom han in till mig vid tolv. Jag la två kuddar under honom så att han kom upp med huvudet och hoppades att lite närhet skulle göra susen. Detta funkade inget vidare - det dröjde inte längre innan Leona vaknade hon med. Klockan halv två hade jag två pigga barn – en vid varje sida i sängen. ”Det är ingen fara mamma, det är bara hosta” sa Elias och gav mig en puss på kinden HaHa Han är för go <3

 

I tisdags skulle Elias på dagis och eftersom jag undviker att gå ut var min mor söt och hämtade honom. Men det blev inget dagis, tydligen får han inte gå under lovet eftersom jag är arbetslös… Bra att man visste det INNAN. Men men, Elias fick följa med sin mormor hem så han lekta av sig lagom till kvällen *Tack*

 

Igår var jag hos optikern och passade även på att svänga förbi syrran för att ÄNTLIGEN få se mitt syskonbarn! Hon är p-e-r-f-e-k-t, det går inte att beskriva det bättre. Marielle ska hon heta också och det är personligen ett av mina favoritnamn, syrran har bra smak ;)

 

 

Var bara tvungen att dela med mig av dessa bilder som alla är tagna i oktober närmare bestämt femte, tjugofjärde och trettionde… Det går fort när moder natur är i farten :)

 

 
 
 

 

 

29 Oktober

Efter nästan en månad sedan hennes bortgång var det i fredags dags för Ewas begravning. Då det var min första begravning visste jag inte riktigt hur jag skulle känna. Det var så surrealistiskt samtidigt som det nu blev verkligt att hon faktiskt är borta. Det var kul att se att så många ville komma och säga farväl, kapellet var fullt och på fikan efteråt kunde man nästan känna hennes närvaro.

 

Sov gott ”stumpan”, vi möts åter <3


 
 

23 Oktober

Elias somnade till slut trots att han bestämt sa att han ville sova i "pappas" säng. I helgen hade vi barnens farmor och farfar på besök, med andra ord blev det familjemys för hela slanten. När dom skulle åka på söndagen sa Elias att dom kunde "åka hem nästa helg istället" HaHa Sötnos! Redan samma dag åkte jag och barnen hem till syrran där vi stannade över natten. Ingen bäbis ännu :-(Vid sex idag på morgonen hostade Elias som en galning så det blev inget dagis idag. Dock var det bara sån irriterande hosta man har över natten för han har varit okej och knappt hostat alls idag. Leona verka hakat på samma skit, hon hostar också på nätterna och själv har jag grymt ont i halsen :-/Ska ta en Alvedon och lägga mig och hoppas att man är frisk imorgon. Känner jag Elias rätt kommer han säkert in till "pappas" säng inatt men men, jag är inte den som tackar nej till gos när det vankas ;-)

16 Oktober

I helgen var Niklas här till Elias stora glädje. Glad var också Björn som hade någon att leka med, behöver jag ens tillägga att jag knappt träffade gossarna då dom hade fullt upp med tv-spel, film och bastubad? :)

 

Leona har sedan snart en vecka tillbaka svårt att sova på nätterna. Hon vaknar varje timme och vill äta samt sova intill mig. Testade att ge henne hemmalagad gröt men det funkade inget vidare. Gav henne också lite yoggi och risifrutti men icke. Ringde till BVC som sa att jag skulle testa sampers gröt. Gjorde så ikväll efter att jag ammat henne så nu håller jag tummarna för att det blir mindre skrik framemot småtimmarna...

 

...Imorgon efter dagis blir det en tur till Nybro för att hälsa på min lilla tjocka syster OM hon nu inte tröttnat på att va gravid och man får hälsa på henne på bb istället ;) GUUUUD va jag längtar <3

 

Fru Bodin

Living the dream

RSS 2.0