Min mamma har lärt mig att vissa vänner växer man ifrån, det är livets gång och inget att bli ledsen över. Jag känner mig ibland lite ensam då jag kommer fram till att jag inte har några jag umgås med förutom enstaka personer och familjen. Elias tar upp all min tid och jag vill hinna med Björn så mycket det går. Man är inte femton år längre och kan därför inte träffa vännerna på fester som man brukade. Sedan kommer jag fram till att det spelar ingen roll för dom få vänner jag har kvar som jag träffar (sällan men i alla fall..) betyder så otroligt mer än att ha massa kompisar man inte står så nära. När jag sedan tänker efter har jag aldrig haft så stort kompisgäng som jag hela tiden trott. Jag har däremot många bekanta. Genom åren går man skilda vägar och söker andra saker i livet. Många vänner har jag inte ens kontakt med längre medan andra hänger kvar. Jag har världens bästa och mest intressanta vän som tyvärr bor i skitiga Malmö ;) Han pluggar och jag vet att det kommer bli något stort av honom. Han har alltid varit en människa som står för sin sak och som folk dras till *stolt* Saknar honom jävligt mycket jävligt ofta. Soheil säger alltid vad han tycker och lockar fram det bästa ur en. Han finns alltid där och har gjort det sedan första gången vi träffades för tio år sedan. Det är vänner som han som gör livet speciellt.

//Fick den av Soheil vintern 2001 och det kunde inte varit mer sant =)
Älskar dig min vän, vad vore jag utan dig? Jag kommer alltid stanna kvar ;)
 

I Lördags när Björn var ute passade jag på att kolla mailen så jag tog med Elias och la honom på golvet framför mig. Plötsligt hörde jag honom säga "mamma" kort och gått. Jag tittade på honom och sa typ "va?" Ha Ha Sen kramade jag honom såklart ;) När Björn kom hem berättade jag men det hade jag inte behövt för en stund senare hörde man Elias säga "mamaoala hmmmmm hmrf MAMMA" ha ha *stolt* Nu väntar jag åtåligt på att han ska säga det en 3:e gång ;)

Läste på expressen om en kvinna som misshandlade en 11 månders gammal baby hon var barnvakt åt. Pappan hade satt upp en videokamera som avslöjade hur hon sparkade, slog och kastade saker på den försvarslösa lilla babyn. Jag blev så arg och samtidigt så ledsen, hur fan kan man göra en sådan sak?! Jag hoppas dom någon hittar henne och plågar henne någon fruktansvärt! Man mår illa när man tänker på att det finns såna människor...

Elias har börjat äta igen, han hade en period då han inte vill äta annat än mycket lite åt gången. Men annat än mjölkersättning och gröt går inte. Ger jag honom frukt eller potatis får han en kräkreflex... Men huvudsaken är väl att han äter? jag ger mig dock inte ;)

Elias mår bättre men vi fick åka in till kalmar igår då han rivit sig i ögat och jag blev lite orolig. Det såg inte så farligt ut på förmiddagen men på eftermiddagen och kvällen tyckte jag det var otäckt. Dock var det inga problem eftersom det inte var pupillen som blivit skadat men blev det inte bättre under natten skulle vi hämta ut droppar till ögat. jag tycker inte han blivit bättre idag så jag ska snart till apoteket. Läskigt när dom små blir sjuka, man vet inte hur eller vad man ska göra. Febern är borta i alla fall men aptiten är inte som den ska vara ännu..

Jag skriver fortfarande på boken så fort jag hinner, vill ha den klar nu och är trött på att gå igenom och leta fel hela tiden. Har gett mig själv en månad så vi får väl se... forhoppningsvis har jag snart min "bok" i handen :D

Igår sa Björn att han bytt tröja fem gånger eftersom Elias spytt mycket. Jag tänke typ: typiskt Björn, Elias spyr lite och han byter kläder direkt. Jag vill med mitt utalande passa på att påpeka att Elias nästan aldrig spyr och ifall han gör det då är det inte mycket. Jag hade svårt att somna men vaknade till av att Elias spydde. jag torkade av honom det som gick eftersom jag inte ville störa honom då han fortfarande sov. Vaknade klockan halv sju av att Elias låg och gnällde. Björn och jag reagerade på att det luktade starkt från blöjan (och då menar jag RIKTIGT ILLA) så pass att hela rummet stank ;) Jag bytte och då Björn matade honom spydde han rakt ut. Vi tog tempen som visade 39,9. Jag ringde till rådgivningen och bäddade sedan ner Elias som tyvärr inte ville sova. Hela dagen har gått åt till att ta tempen, byta blöja, tvätta och torka spy samt att försöka mata en envis liten unge som stänger munnen och VÄGRA ta det han får. Jag har sovit fyra timmar inatt och har varit vaken sedan halv sju. Elias har sovit två timmar sedan dess. Han är med andra ord vaken fast han helst av allt vill sova..

Nu ska Björn till jobbet. jag håller tummarna för att Elias sover hela natten och måt bättre imorgon...

Det har verkligen inte varit min vecka. Först panikattacken hemma hos mamma, sedan tinitusljudet jag haft i en vecka och nu detta:
Igår åkte jag och Björn till kalmar och lämnade av Elias hos min syster. När vi skulle vidare startade inte bilen. Efter mycket om och med startade den och vi åkte vidare. Det skulle varit en vanlig efterkontroll men slutade med att sköterskan snittade upp det som blivit sytt inne på förlossningen och sydde det igen då det blivit fel första gången. Chockad men skönt att ha det avklarat tyckte jag tills jag var inne och snurrade på Ikea och bedövningen släppte. AJ! Det var raka vägen tillbaka till Nybro, hämta Elias och sedan hem till världens bästaste tablett Pronaxen som hjälpte en del *lycko suck* Jag skulle kunna gifta mig med dessa tablett SÅ bra är dom *flin*Men allt vara ju inte för evigt och hur mycket jag än älskar dessa små piller tar jag inte mer än två om dagan... För er som inte vet så undviker jag till och med panodil in i det sista. Man ska inte knapra massa piller, det är min filosofi ;)